onsdag 30 november 2011

The Elder Scrolls: Skyrim Review

 Då var det äntligen "över". Efter ca 73 timmar spenderade i, runt omkring och på toppen av de kalla bergen i Skyrim så har min saga fått ett slut. Dock så är det endast slut på grund av att jag tvingat mig själv att avsluta det. Har fortfarande 3 stora städer kvar som jag inte ens orkat springa till än, ca 20% av kartan oupptäckt samt en questlog som helt enkelt vägrar bli mindre. Jag läste innan jag började spela att det skulle finnas tillräckligt med content för 200+ timmar, men jag tror helt allvarligt att det är mer. Antalet saker att göra kan ibland göra att hela spelet känns väldigt överväldigande och jag fann ofta mig själv sittandes och läsa igenom questlogen flera gånger i timmen utan att kunna bestämma mig var jag skulle börja. Nu blev det ju dock så här för att jag valde att spela god och försöka hjälpa så många som möjligt, men när questsen börja läggas på hög och varje person du pratar med har något dom vill att man ska göra så börjar man fundera på om man inte skulle börja välja sina quests med mer eftertänksamhet. Men som sagt, nu är det över i alla fall och jösses vilken resa det har varit.

 Innan man kan börja leta drakar så måste man förstås välja ifall man vill vara en han eller hon, vilken ras och hur denna ska se ut. Det finns 10 olika raser att välja mellan, bl.a ödlemänniskorna Argonian som kan andas under vatten, kattmänniskorna Khajiit med klor när man spelar unarmed, Orcs som kan berserka, Altmer som är ett annat namn för High Elves och som är specialister på magier eller fyra olika typer av människor, alla med sina egna specialförmågor. Dessa kan man sedan få att se ut i princip hur som helst. Du kan göra den fulaste orcen som någonsin skådats eller den vackraste High Elfen i hela Skyrim. Valet är ditt.


 När man har gjort sin karaktär så måste man börja fundera på hur man vill spela spelet. Vill man vara en blodtörstig krigare, en mäktig magiker, en smygande tjuv eller en blandning av alla olika så är det bara att börja spela så. Levelsystemet i spelet är helt underbart måste jag säga, då man går upp i level genom att använda t.ex magi, enhandssvärd och sköld, kanske ett tvåhandssvärd eller pil och båge och öka din skill level i dessa områden genom just användning. Om man som jag vill blanda så går det som sagt väldigt bra. Jag började som magiker men insåg att jag höll på att dö lite för ofta, så då började jag använda mig av att frammana demon och andra spirituella varelser som jag använde som tanks medan jag stod på håll och slängde eldbollar. Efter omkring 20 timmar så tröttnade jag lite på att skjuta eldbollar, så jag frammanade ett svärd och började slå på fiender och därmed öka min enhandsskill. Genom att använda t.ex enhandssvärd så går leveln i det upp, och ju högre level man har på det, ju bättre skills kan man lägga poäng på i så kallade Talent Trees. I detta spelet är dessa i form av stjärntecken men funkar nästan likadant som i andra RPG's. Levels som du sedan har i skills går alla ihop till en total level som, varje gång du får en ny level, får en ny poäng att spendera på skills som du använder. Det låter kanske lite invecklat men det är väldigt enkelt att förstå och skillsen är så pass bra så du känner skillnad på en poäng hit eller dit, vilket i sin tur gör att man alltid känner sig belönad.


 Nu är man redo att bege sig in i Skyrims väldigt farliga och äventyrsfyllda värld. Som i tidigare Elder Scrolls spel så börjar man som en fånge som är på väg att bli avrättad, när en drake slår till och "råkar" rädda dig från en säker död. När man sedan följer storyn så upptäcker man att man är en Dragonborn, även kallad Dovahkiin på drakspråk. En Dragonborn är en person vars kropp är mänsklig men har en draksjäl. Dessa unika individer har förmågan att använda nånting som heter en Thu'um, som är i princip ett drakskrik med olika, väldigt varierande effekter. Dessa kan man lära sig genom att hitta olika dragonshrines utspridda runtom Skyrim som, oftast, är vaktade av en drake eller värre (ja, det finns värre). Nu börjar äventyret på riktigt och det dröjer inte länge innan man slaktar drakar till höger och vänster.


 Grafiken i spelet är oftast helt underbar. Den helt sanslöst stora skalan av allting gör ibland att man stannar upp på en bergstopp bara för att blicka ut över Skyrim på dess enorma skönhelt. När man tyvärr zoomar in på närmare saker så kan texturerna vara lite blurriga och ibland kan dom faktiskt se helt hemska ut. Men detta är en så liten del av helheten att det inte stör över huvud taget. Nu spelade ju jag det på Xbox 360 så det kan vara därför, vet inte om PC-versionen är bättre. Karaktärsdesignen är dock i världsklass, med drakarna som praktexemplar. Det är t.o.m så att man hoppar till av rädsla när man ser dom på nära håll, så snyggt gjorde som dom är. Dock på grund av vad jag antar är spelets storlek och frihet så har jag även stött på ett antal grafikbuggar, med stora borgar som inte laddas så att man ramlar igenom marken och får ladda om spel och små saker som fiender som ramlar igenom väggar så att dom inte går att "loota". Men i det stora hela så fungerar det mycket bra och man kan verkligen förlora sig i helheten.

 Även ljudet är mästerligt producerat, där styckena när man slåss med drakar skiner starkast. Riktigt pampiga orkestrar drar på när man känner vibrationerna i handkontrollen, man börjar höra vingslagen och skriken i luften för att sedan överrumplas av en dykande drake framför näsan. Röstskådespeleriet är även det riktigt bra, även om man hör vissa röster användas till kanske lite för många karaktärer.


 Spelet är en jätte bland andra spel. Det är så stort och det finns så mycket att göra, så många olika vägar att ta och så många olika karaktärsuppbyggnader att testa så det ibland känns som lite för mycket. Vissa gillar ju valfrihet och då är detta spelet är givet köp, men tyckte själv att det var lite väl stort. Ibland kändes det som att man inte hade nån aning om vart man var på väg eller något, men efterhand så får man FÖR mycket att göra så det blir det jobbigt åt det hållet istället. All in all dock så är detta ett helt fantastiskt spel med troligtvis en av de bästa tid vs. pengar ration jag har varit med om i ett spel, även om mainstoryn går att klara av på några timmar om man sätter sig ner och nötar. Om man gör det dock så missar man hela poängen med hela den levande värld som Skyrim är, och då skulle jag vilja påstå att man spelar spelet fel.

Sammanfattning

Grafik: När man ser det i den otroliga skala som spelet faktiskt har så ser det helt enastående ut, även om man kollar nära så ser det ibland lite halvtaskigt ut. Detta gör dock ingenting då man i förbifarten inte hinner titta så noga för det finns alltid något annat vackert att titta på.

Ljud: Fullkomligt lysande, speciellt när man slåss med drakar men även små slingor som spelas medan man rider runt och letar efter den där grottan med trollet i som den där gubben ville jag skulle döda så att han kan få dennes tå till att göra en brygd att hjälpa sin döende dotter. Ibland kan jag tycka att man stör sig lite på att vissa röstskådespelare används lite för ofta, men dom gör ett så pass bra jobb så det går att förbise.

Gameplay: Här lyser verkligen spelet. Från att hela skärmen rör sig när man svingar sin stora tvåhandsyxa eller när man använder ena handen till att hela sig med Restoration magic samtidigt som den andra handed laddar en eldboll. Man känner sig verkligen delaktig i varje strid och om man inte passar sig så kan även de enklaste fiender helt plötsligt bestämma sig för att slå en samtidigt och då dör man. Här funkar det inte att springa in i ett rum och börja svinga sina vapen till höger och vänster för då dör man antingen av fiender som gängar upp sig på en eller av fällorna som finns överallt och där man minst anar det.

Betyg: 9. Spelet är verkligen helt enastående och alla Elder Scrolls/Fallout 3 fans kommer verkligen att totalt älska det. Tyvärr är ju inte jag något fan av något av dom men lyckades ändå njuta enormt mycket av detta spelet. Det som tyvärr gör att det inte får en 10a är för att jag tycker att man ibland blir överumplad över hur mycket det faktiskt finns att göra att man tröttnar bara av att läsa igenom sin questlog. Det gjorde tyvärr att jag fick lägga ner handkontrollen ganska så några gånger av tristess. Men all in all är detta ett mästerverk som alla som gillar RPG's borde spela.

PS: Bestig berget The Throat of the World för att hitta ett ganska roligt påskägg på toppen, speciellt för oss svenskar :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar